Sjöatorp

Sjöatorp 1712-1850-t

Corporal Matthis Sjöström Jonsson vid SCRWC

Här fortsätter vi följa karolinen Matthis och släktens öden på bostället Sjötorp i Dädesjö fram till 1780-talet då ett nytt kapitel tar vid då vi inte längre bara är bönder utan nu också blir mjölnare.

Matthis boställe, Sjöatorp Karlsjö ombyggt på 1720-talet. Veranda, tegeltak, stående panel och fönsterluckor har tillkommit senare.

Sjöatorp boställe

Även för en Secund Corporal duger inte ett enkelt ryttartorp, så Matthis Sjöström Jonsson flyttar den 30 september 1712 till ett boställe Sjöatorp Dädesjö under Drättinge Säteri. Boställen för befäl har inget nummer och hur det ser ut framgår inte i GMR. Befälen tilldelades ett boställe ungefär som prästen en prästgård. Befälstorpen var större än ryttartorpen och kunde ha två våningar, även om takhöjden då blev lägre än korpralerna var långa. Säkert var Mattis hus då, 1712 en ryggåsstuga med parstugans planlösning i ett plan med rödmålade knutar. Ombyggnad kan ha skett ca 1720.

Kronans befälsboställen uppfördes efter typritningar av Erik Dahlbergh från 1687. Dessa hus har förstuga, ett rum med öppen spis, och kök med murad bakugn i köksspisen. Dahlbergh använde sig av enkelstugans planlösning för ryttare eller parstugans för korpraler och kompaniofficerare. Boställena såväl bostad och ladugård skulle rödmålas enligt en fallande skala med helt rödmålade för de högsta officerarna, ned till korpralernas hus, där endast knutarna rödmålades.

Sjöatorp 1690 och 1950

Kring 1730 framtogs nya ritningar till nya underofficers- och officersboställen. För lägre befälsbostäder kvarlevde dock traditionen från Erik Dahlberghs tid i form av låga timmerhus med inklädda knutar under ett torvtäckt sadeltak. Nuvarande hus med två plan kan ha byggts fritt efter Erik Dahlberghs standardritningar, 14 ¼ x 9 alnar och 5 ½ alnar högt. Syn hölls med jämna mellanrum och synehandlingar finns på Krigsarkivet eller på landsarkiven (ej hittat för Karlsjö). Möjligen bör det blivit byggt före 1723 då Matthis blir föravskriven och därefter arrenderar torpet.

Så här ritades och byggdes befälsboställen fr o m ca 1720. Sjöatorp Karlsjö är byggt på det viset

Stående panel, fönsterluckor och farstutaket har tillkommit senare liksom nytt tegeltak. Det finns ett rum till med öppen spis innanför köket. Uthus och fähus har förfallit, bara stengrunder finns kvar. Inomhus är det sig idag likt utan el och vatten. Torpet kan hyras för 8.000:- per år av Rappe på Drättinge som nu använder huset som jaktstuga.

Drettinges Sjöatorp under Carl Rappe

Drettinge säteri bestod under Carl Rappes tid av följande gårdar och torp: Drettinge och Södragärde 3 mtl med 2 torp och en kvarn. Dädesjö, hela byn utom prästgården 1 1/2 mtl. Torpen under Drettinge var; Almesäng 1 mtl, Bibbetorp 1/2 mtl, delades av två familjer som bodde där i ett parhus. Hallatorp 1/8 mtl, Rosmaryd 1/4 mtl, Norragiärde 1/8 mtl, Sjöaryd 1/4 mtl och Södra Mörkaskog 1/2 mtl förutom Sjöatorp 1 mtl. Notera Norragiärde dit Jonas Samuelsson flyttar från Sjöatorp omkr 1790 och där Magnus Jonasson föds.

Sjöatorp vid slutet av 1600-talet är två torp som idag kallas Karlsjö och Sjömåla och ett soldattorp no 99 (se kartan ”ST”). Notera att det är fyra bosättningar markerade 1874. Då var inte sjön Dillingen utdikad och strandkanten låg i anslutning till torpen liksom Sjöaryd söder om och Fiskarehemmet väster om Sjöatorp. Sjölyckan och Sjöhult norr om Sjöatorp kom till långt senare.

Sjöatorp 1874. ST står för soldattorp.

Matthis Sjöatorp heter idag Sjöatorp Karlsjö och det finns kvar i nära nog originalskick utan vatten och el. Övre våningen är mycket enkelt inredd och har en kamin. Nere i cammaren finns brännvinsskåpet inbyggt i väggen. Det är idag jaktstuga för Rappes på Drättinge. Sjöatorp Karlsjö är det enda av torpen som finns kvar idag. De andra; Sjöatorp Sjömåla C19 som låg mitt emot, soldattorpet, Sjöhult och Sjölyckan längre upp på vägen och Sjöaryd är rivna. Kanske har Fredrik Rappe kvar några kartor, ritningar eller gamla kontrakt.

Läs mer här om: Rappes och Drättinge Säteri

Corporal Matthis Sjöström Jonsson på Sjöatorp

Matthis flyttar in i Sjöatorp, Dädesjö 30 sep 1712. Här är det större, bättre och finare och mer mark än i Åreda. Hela Sjöatorp omfattade 1 mantal mark och var under 1800-talet uppdelad i flera brukningslotter, förutom bostället (nu) Karlsjö, torpet (nu) Sjömåla, samt soldattorpet No 99 som Sjöatorp då är stamrote för. Som korpral i fint boställe med fast lön och mer mark att odla, får Matthis det bättre. På bostället är Matthis ansvarig för hus och mark till skillnad mot ryttartorpet. En liten lön ska räcka till allt som inte gården ger. Rätt skött ska det gå att hålla en dräng och en piga, men alla måste ligga i och utan fru i huset blir det tufft.

Hur Korpral Matthis är som person kan man bara gissa. Ryttare ansågs finare än fotsoldater och en korpral i kavalleriet såg man upp till med viss respekt, det var fint folk som faddrar på barnens dop. Fast det gällde att sköta sig i socknen och att ställa upp på allt från kyrkparader till att lära barn läsa och skriva. Det var många kavalleriövningar och som korpral var Matthis borta från gården många veckor i sträck, flera gånger om året. Blev det kommendering kunde han bli borta ännu längre och kanske aldrig komma tillbaka. Då gällde det att hustru och hushåll låg bra till hos arrendator och grannar för att få hjälp vid skörd och att reparera och underhålla allt. Om mannen stupade eller dog fick familjen flytta till nytt boende kanske på undantag eller så väntade pigtjänst om inte omgifte blev möjligt.

Elisabeth Niclasdotter 1690-1761

Gör Matthis Elisabeth med barn julen 1708? De verkar inte gifta sig då, men tar han på sig faderskapet? Eller är pappan en annan? Johan är nu 3 år och mamma Elisabeth Niclasdotter 22. Hon föddes möjligen 1690 i Sjöatorp, Sjömåla, fader Niclas eller Nils Nilsson och kanske bodde hon kvar i hemmet med sonen Johan eller så tjänar hon som piga i trakten eller hos Matthis. Att Mattis hamnar just på bostället i Sjöatorp kan vara en slump, men är kanske mer planerat. Vi vet inget om hennes föräldrar mer än att fadern heter Niclas eller möjligen Nils Nilsson då en Nilsson får en dotter Elisabeth i Sjömåla 1690. Om Matthis inte redan har gift sig med Elisabeth så blir det kanske nu, men troligen senare 1716 då deras dotter Maria inte föds förrän 1717. Kyrkoböckerna från tiden finns inte kvar.

Johan Matthisson 1709-1784

Johan föds den 29 aug 1709. Matthis verkar inte gifta sig med Elisabeth 1709. Däremot tar han kanske på sig faderskapet för att inte Elisabeth ska bli straffad för hor. Johan finns i alla fall med på Sjöatorp från 1712 och heter Matthisson. Men Johan tar inte över Sjöatorp utan flyttar från Sjöatorp i slutet av 1721 endast 12 år gammal och blir dräng i Linnebjörke. Det är tidigt att bli dräng, oftast konfirmerades man innan man började försörja sig eller bidrog till familjens försörjning. Kanske inte Matthis erkänt faderskapet även om han tog på sig det (eller så är han inte fadern) så när Niclas föds 1720 är det klart att Johan inte kommer att få ta över torpet, så han flyttar 1721.

Slutet 1723 flyttade Johan till Sjösås. 1731-40 ca i Kolshult, i Nottebäck då han gifter sig med Ingierd Andersdotter 1731. 1740-44 ca på Norrhult Bergagård och 1744 ca åter på Koshult och tar där över torpet.  (Annan uppgift: g m Karin Danielsdotter den 4 nov 1944?). Johan dör 13 jan 1784 i Arebro.

Karl XII:s två norska fälttåg

1714 är Matthis fortfarande Secund Korpral under Förste Korpral Håkan Överström, men blir med tiden och nya kommenderingar Förste Korpral, kanske efter fälttåg i Norge 1716 och 1718. Växjö kompani var med Karl XII:s första fälttåg i Norge första halvåret 1716. Med 963 man deltog Kronobergs Kavalleriregemente under överste Göran Silfverhielm, som kamperade med Karl XII i Bender och som var med vid försvarandet av Stralsund 1715.

1718 följde regementet Karl XII under andra och sista fälttåget i Norge under andre överste Johan Georg Schmiterlöw, 33 som var med i Poltava, Bender, Rügen 1715 och under Stralsunds hela belägring. Fälttåget slutade med Karl XII:s död vid Fredrikshald d 30 nov 1718 varefter trupperna marscherade hem och Mattis var tillbaka till jul igen.

Läs mer här om Norska fälttåget 1716 och 1718

Och Matthis frös inte ihjäl på väg mot Handöl på hemmarschen under Armfeldt. Förste Korporal Matthis Sjöström Jonsson borde varit med i båda fälttågen. Det blir i alla fall inga barn gjorda mellan 1712-1716. Matthis är borta i Norge hela första halvåret 1716. Maria föds 1717 och tillverkad efter Matthis återkomst från Norge andra halvåret 1716 och Niclas 10 feb 1720 och är mao tillverkad början av april 1719 dvs strax efter Matthis kommit tillbaka från det andra fälttåget.

Elisabeth har säkert haft det tufft när Matthis är i Norge, men hon verkar inte ha haft problem med varken bostället, grannar eller arrendatorn Gyllenstedt på Drättinge. Efter Johan och Maria får de nu barn vart tredje år och alla föds på Sjöatorp:

– Johan föddes 1709 i Dädesjö och flyttar till Sjösås 1721 som dräng bara 12 år gammal! Dör 13 jan 1784, i Arebro.

– Maria föds på Sjöatorp 1717 (1717-19?), gifter sig 11 nov 1739 med drängen Jöns Andersson och bor några år inneboende i Sjöatorp.

– Niclas föds 10 feb/nov? 1720 och gifter sig med Karin Danielsdotter den 4 nov 1744 och tar 1744 över torpet.

– Catharina föds 25 sep 1723 och gifter sig 13 maj 1744 med Erik Eriksson och dör 29 maj 1817 i Båldö, Dädesjö.

– Annica föds 2 nov 1726 och dör bara 7 år gammal 1 feb 1733 i Sjöatorp.

– Jonas föds 6 feb 1730. Vigsel 1757-11-13 Jonas Matthisson Sjöström och Elisabeth Andersdotter (Jonas bodde då i Drättinge).

Dädesjö C:2 sid 181

– Samuel 29 aug 1733 gifter sig med Maria Månsdotter 27 jun 1762 och för vår släkt vidare med sonen Jonas Samuelsson f 1764 innan han dör i Norragiärde 19 jul 1800.

Faddrar på dop enl födelseböckerna

Nicklas 16 okt 1720   Capitain Schytte, Nämndeman Jon Jonsson i (Tvinnesheda) Per Jonsson i Lilla Hult, Hofslagaren Håkan Månsson Åman, fru Hedvig Leijoncrona på Drettinge, h Britta Persdotter i Siöatorp, Jungfru Maja (Frimolin), pigan Elin Erichsdotter i Siöatorp, pigan Sara

Catharina Matthisdotter   Uppbördsman Erland Ketton, Erik (Jönsson) i Siöatorp, Jon Månsson i Almesäng, Dr Samuel i Drettinge, Mad Brigitta Holmingia, h Giertrud i Almesäng, pigan Sara Eriksdotter i Siöatorp, pigan Lisbet Jönsdotter i Siöary

Annica Matthisdotter   Erik (Jönsson) ibm, Olof i Öxananäs, Nils ibm, sold Johan Hasselgren i Siöatorp, dr Per Eriksson ibm, fru Maria Hielm, h Giertrud i Almesäng, pigan kirstin i Rosmaryd, pigan Britta Carlsdotter i Dädesjö mg

Jonas 15 feb 1730   Länsman Magnus (Gräfling), Håkan Månsson i Tveta, Erik Jönsson i Siöatorp, Carl i Dädesjö, fru Maria Lundberg, h Lisbet Månsdotter i Grännastämma torp, pigan Lisbet Persdotter i Siöatorp, pigan Sara Håkansdotter i Västeränga

Samuel 31 aug 1733   Olof i Yxnanäs, dr Nils Eriksson i Siöatorp, h Britta Persdotter i Siöatorp, pigan Maja Persdotter i Bibbetorp

Ryska fångenskapen efter Poltava

1722 återkommer från fångenskapen i Ryssland korpralerna Robach 33, Casimir Sabelfelt 33, Lars Leman 42, Lars Mörling 36 och Anders Björnberg 51. Inalles 102 ryttare återvände varav 14 i Växjö kompani, bl a Börje Gislesson i Bringebäcks rusthåll. Det ställde till problem på olika boställen, torp och tjänster. De återvändande propsade på sina gamla boplatser och tjänster, men fick lägre tjänst och lön. Det mesta var ordnat vid nästa generalmönstring. Vem som bodde i Matthis Sjöatorp just före Matthis vet vi inte ännu, men det skulle kunnat varit ett annat befäl som stupat eller tillfångatagits i Poltava, se GML.

Många hade inte fått ut sina löner under kriget och under årtionden framåt pågick lönelikvidationer. Boställena hade haft flera innehavare under tiden och var nergångna. Befälen skulle stå för skador som vållats då han innehaft det, men fattiga änkor och anhöriga kunde inte betala underhållet utan lön. Husesyn gjordes 1724 på 106 av regementets boställen.

Corporal Matthis avsked

Efter det stora nordiska kriget och freden i Nystad 1721 stod Sverige med en överdimensionerad armé. Många regementen avrustades och roteförändringar genomfördes. Den 31 januari 1723 blir Matthis föravskriven och första korpralskapet tas över av Kornetten Samuel Hammar från Jönköpings Kompani. Hammar är kvar som Kornett 1729.

1712-23 är Matthis korpral på Sjöatorp. När han blir föravskriven kan det ha gjorts en roteförändring så att han nu från 1723 arrenderar Sjöatorp under Drettinge. Skatte- och besittningsrätten även för rusthåll såldes ut på 1720-talet till de rusthållare som ville inlösa sina gårdar. Något liknande skedde med bostället Sjöatorp. Någon ny korpral eller befäl finns inte i Sjöatorp enl HFL 1723 så Matthis bor kvar och arrenderar troligen torpet.

Soldatkontrakt var inte tidsbegränsade utan löpte ”tillsvidare”. Avsked från armén kunde en knekt eller ryttare erhålla först vid en generalmönstring. Det kunde ske på soldatens egen begäran eller på order från armén. Skälet kunde vara hög ålder, krigsskada eller sjukdom. En regementschef kunde även mönstra ut en soldat mellan generalmönstringarna om rotehållaren stödde förslaget eller själv fört fram ett sådant förslag. Detta kallades för ”interimsavsked” och skulle godkännas av nästa GM.
 För att en soldat skulle få avsked på egen begäran måste han ha ett giltigt skäl. Ett sådant skäl kunde vara ålder eller sjukdom. Han var då tvungen att ha ett intyg från regementsläkaren. Det var inte alltid avsked beviljades, framför allt inte om man trodde att han kunde tjäna som soldat ytterligare en tid.
 I krigstid var reglerna för avsked hårdare. Giltiga skäl var enbart ålderssvaghet och svårartad sjukdom/kroppsskada.
 En soldat kunde också avskedas om han begått något brott. Det kunde vara stöld, vanfrejd, liderlighet, grövre våldsbrott etc. I Generalmönsterrullan står då att soldaten ”kasserades”. Vid avsked behöll soldaten sin lön till den månad han avgick. Avsked efter 25 mars innebar att han fick bo kvar på soldat- eller ryttartorpet till den 30 september. För avsked efter den 30 september kunde ha stanna på torpet till den 14 mars året därpå.

Matthis var ju befäl och inte ryttare och varken ålderssvag, sjuk eller kasserad eller avskedad utan beviljades nog avsked i överenskommelse, kanske om fortsatt boende på torpet och i bästa fall även med en mindre pension.

”Corporalen Mattias Siöström efter Placeringen d 31 Jan:s 1723 afskt (afskedat eller afskilt) i stället samma Dato från Jönköping hit förordnadt Cornetten Samuel Hammar”

Livet på Sjöatorp blir livslångt för Matthis och familjen. Korpralen får bo kvar efter avskrivningen på livstid efter en roteförändring 1723 och arrenderar nu Sjöatorp av löjtnant Erik Rappe som arrenderade hela Drettinge från 1720 och några år framåt. Erik Rappe övertog sedan Vartorp efter fadern 1727, ev parallellt med Drettinge. Han var gift med Hedvig Leijoncrona och han dog 1737. Vem som sedan arrenderade Drettinge fram till 1747 är oklart, men mellan 1747-1770 arrenderar Carl Rappe Drättinge tills han slutligen köper ut det 1770 av Johan Leijoncrona.

Sjöatorp före Matthis – Wederborgs m fl

Richard Wedderburn (1540-1602) föddes i Dundee, Skottland och var först gift med Anne Thomisdatter född i då danska Landskrona. Han besökte Kronobergs slott 6 apr 1583 utanför Växjö på en skotsk kaptens vägnar.

De fick sonen Thomas 1572, vars efternamn kom att försvenskas till Wederborg som flyttade från Helsingör till Växjö omkring 1600 strax efter faderns död. Där etablerade han sig som handelsman och rådman 1605 och blev senare Borgmästare i Växjö. Han gifte sig där 1603 med änkan Anna Ramundsdotter (1554-1651) dotter till slottsskrivaren på Kronobergs slott Ramund Gunnarsson. Thomas Wederborg dog 1647, utfattig och med stora skulder enligt en domboksanteckning 1648-02-28.

Deras dotter Anna Cecilia Thomasdotter (1626-1659) gifte sig med Nicolaus Johannes Gudmundi Krok, Biskop och 22-barns far.

Sonen Richard Wederborg (död 1685 Sjöatorp), var också rådman i Växjö 1643-59 och bodde som handelsman i Sjöatorp, Dädesjö 1660 med hustru Ingeborg Håkansdotter.

Förste sonen Samuel Wederborg (1639-1707) blev kyrkoherde i Kalvsvik 1681. Hans son Jonas (ca 1687-1735) och sonson Samuel (ca 1718-1774) var båda överstyrmän vid amiralitetet i Karlskrona. Den sista i släkten på manssidan var sonen till Samuel Wederborg d y, Elias Magnus Wederborg (1760-1807), komedidirektör och skådespelare i Karlskrona. Han avled i Landskrona 1807-07-17. För mer information om släkten Wedderburn/Wederborg, se Släktarkivet och nedanstående källor.

Andre sonen Cornelius Wederborg (1641-1685) dog samma år som fader Richard 44 år gammal troligen i Dädesjö.

Tredje sonen Nicolaus Wederborg verkar tagit över Sjöatorp 1685 med mor Ingeborg som undantag och dog troligen där 27 jan 1693. Det går inte att hitta någon hustru eller barn. Kyrkböckerna är inte kompletta, men det verkar som Wederborgs bodde på Sjöatorp 1660-1693.

I ett Sjöatorp får välaktade Lars Sifresson (Svensson) en son Jonas 1688/90 och den 26 dec 1692 en dotter Maria. Samtidigt får Nils i Sjöatorp en dotter Lisbeth 1690. Är det vår Lisbeth Niclasdotter och möjligen Matthis tillkommande? Sifressons och Nilssons är samtida så antingen bor de på olika torp eller så delar de boende. Det ena av torpen bör vara Sjöatorp Karlsjö, det andra Sjöatorp Sjömåla.

Soldattorpet No 99

Det finns också ett soldattorp Sjöatorp Nr 99 där olika soldater finns upptagna i HFL, bl a 1683 då Per Jonsson är knekt för Sjöary. 1686 lejdes Jon Jonsson av sin bror Per Jonsson. 1688 noteras att Jönsson får en son Carl i soldatstugan och den 2 dec 1694 får soldaten i Sjöatorp en dotter Karin och bor där 1697. Från 1711 är Jonas Johansson Hasselgren knekt. 1716 Jonas Carlsson Hasselgren, 1719 Johan Håkansson Hasselgren med Ingiärd Jonsdotter. En Germund Nilsson Hasselgren 1745 till 1765 då Jacob Johansson Siöberg flyttar in. 1779 till 1781 var Sven Håkansson Sjöberg knekt då han omkom vid den omtalade förlisningen av krigsskeppet Sophia Albertina.

Boende och födda Sjöatorp Karlsö, Sjömåla, Sjöary och Soldattorp no 99

I över hundra år från 1712 till 1818 är Sjöatorp vårt gamla släkttorp, även om det var ett litet arrendetorp med några fattiga åkerlappar. Att det verkligen är Sjöatorp Karlsjö som faktiskt står kvar där i orginalskick sedan det byggdes ca 1720 och Matthis och barnen faktiskt bodde där verkar högst troligt. Det nuvarande huset har byggts efter typiska ritningar för boställe och troligen just innan Matthis föravskrevs 1723.

Sjöatorp Sjömåla och Sjöaryd

Det finns under åren några olika torp i Sjöatorp. Det byggs nya och det rivs. Vi kan följa vilka som bodde där under åren i HFL, fast torpen inte namnges, men vi vet att det är två torp och ett soldattorp. Idag kallas de Sjöatorp Karlsjö C18 och Sjöatorp Sjömåla C19 där det senare och soldattorpet är rivet.

Första brukaren på Sjömåla vi vet något om kan vara Elisabeth Niclasdotters far Nils när dottern föddes 1690. Erik Jönsson med hustru Britta Persdotter bor där när Matthis flyttar in 1712. Sonen Nils Eriksson tar över torpet 1733 och Jonas Ericsson 1760, Jon Persson 1762 och Per Johansson 1769 med hustru Anna Johansdotter. De senare hade fyra barn varav Lisa f 1779- gifter sig med Magnus Svensson f 1784 – och övertar brukningen kring 1808 då sonen Jonas föds. Catharina föds 1810, Magnus Carl 1812 och ytterligare barn tills de flyttar till Bibbetorp 1816.

1816 flyttar Lars Massecks släkting in på Sjöatorp Sjömåla. Petter Svensson f 25 jun 1779, d 29 jul 1854 i Sjömåla, Sjöatorp från Sjösås och Brita Svensdotter, f 6 dec 1790 i Signilstorp, Lenhovda d 30 apr 1840 i Sjömåla i blodstörtning. Brita var syster till Magnus Svensson.

Petter och Brita bor i Sjöatorp då dottern Stina Petterdotter föds 18 jun 1816 i Sjömåla, Sjöatorp. Deras sista barn Sven Magnus Pettersson föddes 1832, gifte sig med Helena Petersdotter och dog 1868 som torpare i Sjömåla. Helena gifte om sig med Carl Svensson 1870 och de bor kvar på Sjömåla till 1886 och får tre barn.

Karl Johan Johansson tar över Sjömåla från 1886 till 1901 då Oskar Fredrik Sjö tar över. 1912 finns Johans Andersson skriven på Sjömåla.

Sjöatorp Sjömåla C19 är rivet sedan många år och var granntorp på andra sidan vägen till Sjöatorp Karlsjö C18.

På Sjöary, strax söder om Sjöatorp, bor Jon med hustru och dotter Lisbeth 1723 och sönerna Jöns och Nils när Matthis Catharina döps och Jon Månsson med hustru Giertrud bor på Almesäng samma år.

Jöns (1673-1711) och hustru Karin Persdotter får sonen Jöns på Sjöary 1711. Jöns Jönsson (1711-1782) gifter sig 1735 med hustru Maria Påfvelsdotter (1714-1790) från Bibbetorp och får döttrarna Lisbeth (1740-1825) och Elin (1751-) och sonen Jonas tar över från tidigt 1730-tal till början av 1760. Jöns och Maria flyttar till Bosgård i Eke 1741-51.

Jonas Håkansson med hustru Kerstin Håkansdotter med barnen Håkan och Ingeborg bor där till slutat av 1780 då Jon Persson och Sara Persdotter med sonen Andreas är skrivna på Sjöary.

1844 bor Samuel Nilsson i Sjöaryd, kanske som inhyst. Han föddes i Sjösås 23 april 1818 och gifter sig 1845 med Christina Samuelsdotter född 1809  i Lilla Vret, Dädesjö. De får en son i Sjöaryd 1846, Jonas Peter Samuelsson Dalquest. Familjen utvandrar till Amerika 1869, där Jonas Peter gifter sig med Emma Christina Lindquist i Minnesota 1874. De ligger begravda i  Almelund, Chisago County Minnesota.

Sjöatorp efter Matthis

Sonen Niclas tar i vilket fall över torpet efter Matthis, troligen 1744 då han gifter sig med Karin Danielsdotter den 4 nov. I HFL står Niclas Matthisson först och därefter Matthis Sjöström och efter Matthis står noterat ”fattig”. Niclas är då 26 år och Matthis 57. Johan som är Elisabeths äldste son är nu 35 år, men tar inte över utan Niclas har tagit över torpet och Matthis och Elisabeth bor kvar på undantag. Vem Niclas nu arrenderar av på Drettinge är oklart. Johan Leijoncrona äger fortfarande Drättinge, men vem som arrenderar säteriet mellan 1727-1747 är inte klart, men troligen är det Carl Rappe.

År 1747 tar officeren vid Kronobergs regemente Carl Rappe över arrendet på Drettinge och som Generalmajor köper han sedan hela säteriet 1770. Niclas nya arrendator känner säkert till Matthis sedan tidigare från regementet.

Niclas Matthissons fyrlingar

I HFL 1759 så bor Matthis och Elisabeth fortfarande kvar i torpstugan, kanske på undantag på övre våningen. Niclas Matthisson och Karin får Elisabeth 2 mar 1746 som dör 3 feb 1751. Cathrina föds 17 jun 1750, Elisabeth Lisa 13 sep 1752 och Stina 12 jun 1759.

Matthis’ Elisabeth dör den 19 dec 1761, 70 år gammal på Sjöatorp, född 1691.

”den d 19 Decembr klåckan 5 om aftonen dödde af watu Sot Cavalleri Cor-poralens Matthis Sjöströms Kära älskeliga och liufwa ma-ka, Ärliga, Gudfruchtiga och hedersamma Matrona   Elisabeth Niclasdotter i Siöatorp, war 70 år gammal och be-grofs d 26 Decembr”

Död och pina förföljer familjerna. 1763 föder Karin fyrlingarna Daniel, Anna, Annicka och Ingrid 20-21 feb. Ovanligt med fyrlingar, inte minst av olika kön. Karin dör i barnsäng 22 feb 1763 och barnen dör också 10, 12 och 28 mars. Niclas gifter snabbt om sig med Ingrid Pehrsdotter från torpet Degerö, Dädesjö 6 okt 1763 och de flyttar till Södra Västanåkra, Dädesjö där Jonas föds 23 maj 1765, Magnus 2 mar 1770, Samuel 8 dec 1771, Maria 3 jan 1776 och Lena 1 okt 1779.

Matthis gifter om sig på gamla dar med hushållerskan på Drettinge, Rebecka Johansdotter (1709/11 enl HFL-25 nov 1794, Braås Bruk) den 24 okt 1762 som flyttar in på Sjöatorp. Kanske en gammal flamma eller någon som var bra mot värken.

Matthis dör så den 7 nov 1764, 75 år gammal på Sjöatorp.

”Den 7 oktober om morgonen dödde föravskedade kavallerikorpralen manhaftige Matthis Sjöström av värk,      76 år gammal och begrovs den 14 oktober”

Samuel Matthisson 1732-1800

Samuel Matthisson föds 29 aug 1732 och vittnena på hans dop är; Olof i Yxnanäs, drängen Nils Eriksson i Siöatorp, hustru Britta Persdotter i Siöatorp, pigan Maja Persdotter i Bibbetorp. Han växer upp på Sjöatorp och flyttar in på Norragiärde med hustru Maria Månsdotter där Elisabeth, Catharina och sedan vår Jonas Samuelsson föds 7 jun1764, samma år som Mattis dör. När Matthis går bort i oktober tar Samuel och Maria över Sjöatorp efter Karin och fyrlingarna dött och Niclas flyttat till Degerö. I Sjöatorp föds sonen Magnus 13 feb 1769 som dör efter några dagar 17 feb.

Samuel flyttar väl till Norragiärde 1788 och dör där 18 jul 1800 av ålder och bräcklighet, 63 år gammal.

Jonas Samuelsson 1764-1850

Vår Jonas Samuelsson föds 7 jun 1764 i Norragiärde. Växer upp på Sjöatorp och tar i sin tur över Sjöatorp omkr 1788 då han gifter sig med Sara Pehsdotter. De får 11 barn. 25 sep 1789 föds sonen Måns, som går bort i kopporna 23 feb 1790. Den 31 juli 1791 föds Johan och 19 nov och verkar dö ung. 1792 föds vår Magnus Jonasson. Petter föds 16 apr 1794 och Carl den 3 mars 1796. Johannes föds 3 mars 1798. Carl blir bara fem år gammal och går bort 6 apr 1801 två dagar efter att Lisa föds den 3 apr 1801 på Sjöatorp. Jonas föds 1804 i Norragiärde. Samuel föds 2 feb 1805 på Norragiärde. Stina föds på Carlshem, Dädersjö 15 okt 1806. Är Carlshem Norragiärde? De flyttar tydligen dit 1804 från Sjöatorp?

Johan Jonasson skulle var bara 13 år och kunde inte tagit över Sjöatorp 1804 om han levde och Magnus bara 12, men ingen Jonasson eller Jonasdotter finns eller föds på Sjöatorp därefter, så Jonas och Sara med barnen verkar ha flyttat till Norragiärde 1804 och därmed är historien med Sjöatorp till ända. Vem som bor här 1804-18 får sökas vidare.

Tamboras vulkanutbrott 1815. 1816 blev det ingen sommar i Sverige och skördarna blev magra med svält och elände. Året därpå blev ännu värre utan tillräckligt med utsäde och inga kreatur kvar. Många tvingades från sina hemman, även Jonas och Sara drabbades säkert.

Jonas dör 27 jan 1850 av ålderdomsbräcklighet 86 år 1 mån och 14 dagar gammal i Norragiärde.

Vår Magnus Jonasson flyttar i alla fall till Kvarntorpet i Böksholm 1818, 26 år gammal och blir där den första mjölnaren i släkten. Efter 1804 bor ingen i släkten längre på Sjöatorp. En Per Jonsson bor på torpet 1818-1824.

Släkten, ägare och arrendatorer på Sjöatorp

Under 106 år, fyra generationer bor släkten på Sjöatorp Karlsö från 1712 till 1818 under olika ägare och arrendatorer.

Släktled på fädernet 1510-2010

Inkom gärna med rättelser, kommentarer, synpunkter mm nedan – de publiceras ej: