Mjölnare

Från 1818 till 1980  i 162 år och sex generationer, är fädernet mjölnare.  Magnus Jonasson blir den förste mjölnaren som dräng i Böksholms Qvarntorp 1818 och Nils Johansson, pappas bror,  blir den siste när han går bort 1980 i Kvarnagårn, Sjösås. I slutet av 1800-talet och långt in på det nya seklet driver fädernesläkten de flesta stora kvarnarna i häradet.

Malandets historia

Vid perioden 12 500-9 500 f. Kr. började människan med jordbruk i Mellersta Östern, från Mesopotamien till Egypten. Man har hittat skäror och malstenar runt boplatserna. Man skördade vilda spannmålsväxter som korn och vete. På grund av klimatet fanns spannmålväxter i rikliga mängder i skogarna. Efterhand från 8 000 f kr domesticerades de vilda spannmålen till nya varianter som emmervete och enkornsvete som odlades på allt större fält.

I Sverige blev västkusten isfritt för 15 500 år sedan, hela Götaland blev isfritt 4000 år senare, men först för 10 200 år sedan var större delen av Sverige isfritt utom i norra delarna av landet. Jordbrukstekniken fördes till Europa genom invandring från Mellersta Östern. Till Balkanhalvön 7 000 f Kr och till Skandinavien 4 000 f Kr från södra och sydöstra Europa. Med jordbruket lämnade man nomadlivets jägare-samlare-kultur för en bofast bondekultur. Detta är mänsklighetens allra största steg i utvecklingens historia. Det är första gången en art förändrar miljön för sin egen räkning i stället för att helt leva efter naturens givna förutsättningar. En jägare-samlare-kultur skulle klarat en befolkning på ca 1,5 miljoner människor i hela världen, nu är vi, tack vare jordbruket, på god väg att bli 9 miljarder – var det verkligen meningen?

          

Malsten, mortel och stenkvarn

För att kunna äta spannmål som korn och vete, måste det först malas för att sedan tillagas. Att mala säd har varit ett tungt och mycket tidsslukande arbete för alla tidigare bondekulturer. Att krossa och avskilja skalen kliet för att komma åt mjölet har skett på flera sätt, från enkel malsten, mortel med stöt till till huggen rund stenkvarn med liggare och löpare. Det bästa sättet att mala utvecklades under tusentals år. Små handkvarnar i sten fanns i varje hushåll. Birka var redan på 1000-talet en stor exportör av huggna handkvarnar i granit. Med djur, vindkraft och vattendrag kunde allt större kvarnstenar dras runt och mala allt större mängder säd allt snabbare än man kunde mala hemma. Och det är då som mjölnaryrket kommer till.

Magnus Jonasson 1792-1869

Magnus Jonasson flyttar 26 år gammal till Böksholms Qvarntorp 1818 från Dädesjö och blir mjölnardräng. Var exakt den gamla kvarnen låg är inte klarlagt. Här låg fler skvaltkvarnar utmed Mörrumsåns forsar vid Böksholm varav en i Möllekull. Adam Wilhelm Rappe har sedan slutet av december 1786 båda gårdarna Braås-Böksholm.

Magnus gifter sig med Anna Pehrsdotter och den 2 okt 1820 föds sonen Peter i Böksholm, Drev precis innan familjen flyttar till Mästreda och tar över skvaltkvarnen i Ålebro från Jonas Lönqvist och hustru Lisa Isacsdotter som samtidigt flyttar till Böksholms Qvarntorp och driver kvarnen till 1824. Magnus blir mjölnare i egen kvarn och där föds Samuel 4 feb 1823 i Ålebro Dädesjö. Samtidigt 1815-24 driver en Nils Samuelsson Kvarnagårn i Sjösås.

Kan vara Ålebro Galtabäck skvaltkvarn under renovering. Se vattenhjulet.

Familjen driver kvarnen i Ålebro till 1826 då de flyttar tillbaka till Böksholms Qvarntorp och tar nu över som mjölnare efter Jonas Eliasson Sjö och hustru Stina Zachariasdotter med barnen Marja Lisa och Catharina som drev kvarnen i två år. Det verkar ha varit stor omsättning på mjölnarna på Böksholms kvarntorp. Den 14 apr 1828 föds Stina och Johanna 8 jul 1833. Tiden går och barnen växer upp på Qvarntorpet i Böksholm, men hur går det för familjen egentligen? Peter hjälper till i kvarnen och blir nog sedan dräng på Böksholms gård. Som 18 åring flyttar Peter hemifrån innan han gifter sig 1843. Samuel flyttar samtidigt ut till Dädesjö 1838, bara 15 år gammal .

Nya kvarnen i Böksholm byggdes på 1840-talet. Vår Gustav Petersson 1872-74 och Karl Emil Johansson 1891-? var mjölnardrängar här.

Magnus hustru Anna dör redan 1839 den 14 dec bara 40 år gammal och nu går det allt sämre för Magnus. Kanske blir spriten och sorgen hans öde. En ny stor kvarn byggs i Böksholm ca 1840 när Braås Järnbruk flyttar in och det blir inte Magnus som driver den och det blir nog en svår konkurrent till en liten skvaltkvarn. Det blir ingen ordning på torpet och Magnus klarar inte upp det hela utan blir utfattig och får ta hjälp av barnen.

Böksholm

Böksholm betyder ”holmen/höjden med bokar”. Någon forskare tror att här funnits en borg eller befästning. Böksholm finns omnämnt redan på 1300-talet, då frun på Böksholm följde med den heliga Birgitta på pilgrimsfärd till Rom. Böksholm blev det allra sista säteriet som instiftades i Sverige 1686. Sätesgården har sedan 1300-talet ägts av flera adelssläkter, som ofta även ägt Braås gård, har varit bland annat Bielke och Sparre-ätterna. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. År 1750 blev Erik och hans syskon upphöjda i adligt stånd och Erik och hans bröder introducerades på Riddarhuset år 1752. Han var gift med Christina Ehrenholm, och avled tre år före sin hustru, 1767, och begravdes i Drevs gamla kyrka som han låtit måla om med egna medel.

1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm pga egendomens goda strömfall vid Mörrumsån och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. På 1870 års generalstabskarta finns kvarn och två sågverk markerade i Böksholm. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassa. 1898 köptes den av AB Malmö Snickerifabrik, som anlade sulfitfabriken. Senare övertogs den av Klippanbolaget och senast ägs den av Assi Domän eller numera Sveaskog. Jordbruket är utarrenderat. Herrgårdens nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1848 av ägaren greve Hamilton. Minnesmärket mittemot grindarna är tillägnat honom. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Böksholms kvarn byggdes på 1940-talet om till biograf/samlingslokal och bevarar inte längre någon kvarninteriör. Kraftverket uppfördes på 1940-talet. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.

Morfar Gustav Svensson och Elfrida flyttade till Böksholms gård våren 1920 då morfar tog över efter Widén som var ingift svåger och tidigare klockare och lärare i Möllekull. Widén gick tidigare in som bulvan för Klippan som var ute efter skogen men varken fick eller ville driva jordbruket. Morfar fick inte med någon skog, men all övrig jordbruksmark, ängar och inägor med de tio torp i Drev som hörde till säteriet. Widén sålde i rättan tid. Hade morfar väntat ett år hade priset varit hundra tusen kronor mindre, en betydande summa på den tiden. Morfar drev gården till 1956 då yngste sonen Harald tog över tills han sålde gården 1962.

Peter Magnusson 1820-1883

Peter Magnusson gifter sig 1843 med Stina Danielsdotter f 9 jul 1821 i granngården Tofta och flyttar in som brukare av ¼ Rödje i Drev som arrenderas av ytterligare en brukare. Både Böksholm och Tofta ägdes tidvis av samma släkt men då låg Tofta under Braås gård i Drevs by. De bor i ena stugan i en parstuga för två familjer. Johan föds där den 19 okt 1843. Pappa Magnus är nu utfattig och måste lämna kvarntorpet i Böksholm. Dotter Stina är 15 år och blir piga på annat håll, men Magnus och Johanna 10 år flyttar nu in hos Peter i Rödje, det finns inget annat råd. Parstugan i Rödje finns kvar, men är flyttad till Grännastämmatorp som var torp under morfars Böksholm gård och är idag hembygdsgård där. Där bor de nu alla under samma tak då farfars far Johannes föds 22 jul 1846. Det låter trångt, fattigt och trist.

Grännastämmatorp med Parstugan  flyttad från Drevs Rödje.

Möllekull 1848-1865

Efter bara några år som brukare i Drevs Rödje öppnar sig 1848 en möjlighet då kvarnen i Möllekull i Drev blir ledig när Sven Ericsson och Stina Jonasdotter med sonen Jonas Peter flyttar till kvarnen i Söraby. Vår Peter är ju uppfödd i yrket och med Stina och barnen Johan och Johannes flyttar de nu in i mjölnarstugan till kvarnen i Möllekull och Peter blir den andre mjölnaren i släkten. Peters lillasyster Johanna 15 år följer med. Pappa Magnus 56 år bor kvar i Rödje utfattig som inhyst innan han blir fattighjon i Drevs fattighus och går bort i slag 16 mars 1869.

Fjellebergsstugan (från Möllekull) i Braås hembygdspark sedan 1927

Mjölnarstugan i Möllekull är från början av 1600-talet och låg nedströms om vägen över Mörrumsån vid åbroarna som går över till Grännastämmatorp. Kvarnen och stugan lär ha legat utanför det nyare skolhuset i det område som nu står under vatten. Där påstår den gamla kyrkvaktmästaren sig ha sett en grund när det var lågvatten i dammen. Precis före åbroarna låg kyrkstallarna för kyrkobesökarna. Mörrumsåns huvudfåra gick i andra och tredje öppningen i brobanken vid åbroarna till Grännastämma. Sedan smet den förbi intill kullen nedanför skolan vid Möllekull och rann vidare förbi fattigstugan nedanför kyrkan och rann vidare ungefär där Böksholms nedre kraftverk nu ligger. När detta kraftverk byggdes på 1900-talet dämdes dammen upp. Möllekull kvarn var en enkel skvaltkvarn. Sådana fanns det gott om vid alla vattendrag runt om i landet fram till mitten av 1800-talet. På kartan från 1680 finns flera skvaltkvarnar inritade utmed Mörrumsåns fåra uppströms från Möllekull, så det var stor konkurrens om kunderna. Mjölnarstugan i Möllekull flyttades efter 1865 när kvarnen lades ner och blir torparstuga i Fjelleberg. Nu finns stugan i Braås hembygdspark dit morfar flyttade den 1927 med häst och vagn. Mamma minns flytten efter den auktion som hölls när torpets lösöre gick under klubban.

Skvaltkvarnar

Skvaltkvarn var en mindre kvarn för malning av säd mellan kvarnstenar, med horisontellt placerat vattenhjul och med horisontellt liggande kvarnstenar. Skvaltor användes i mindre skala för lokal mjölproduktion och var den dominerande typen av kvarnar
fram till tiden för den industriella utvecklingen, då vattenkvarnar med vertikala hjul blev vanligare. Skvaltkvarnar var byggda efter äldre förlagor, och rötterna går tillbaka till babylonsk tid. Skvaltkvarnar var i bruk i Sverige från ca 1200-talet in till början av 1900-talet.

Skvaltkvarnen drevs av vatten som leddes genom en vattenränna till det horisontellt liggande skovelhjulet. Kraftöverföringen skedde sedan genom ”kvarnsnesen” (huvudaxeln), via ”seglet” av järn mellan snesen och kvarnstenen, till den övre liggande, rörliga kvarnstenen. Snesen stöder nedtill i ett borrat hål i en jordfast sten. Den nedre kvarnstenen är fast och malningen sker mellan den och den övre roterande stenen.

Säden hälls ner genom ”kvarntuten” eller ”stupet” och flödet av säd till ”kvarnögat” reglerades till lämplig mängd med den rörliga ”tryglan”. Mjölets grovlek kunde styras genom att ändra avståndet mellan kvarnstenarna med hjälp av läderbitar vid seglets fästen. Det nymalda mjölet samlades upp i ”mjölkaret” och rann sedan ner i mjölsäcken.

Betalning skedde oftast med tullning, sällan kontant och utsäde och mjöl fanns alltid till salu till dagspris. En mjölnarfamilj behövde sällan svälta även om det oftast var fattigt.

Knappt har familjen flyttat in i Möllekull förrän Karl föds 6 nov 1848 på Gustav Adolf dagen. Gustav föds 1851, Isac 1853, Anna Maria 1856, Frans 1858 och Christina 1862. Barnen som är födda i Möllekull kan  alla ha legat i vår vagga.
De verkar klara sig bra även om den nybyggda större Böksholms kvarn med mer fallhöjd och kvarnhjul ligger bara några stenkast uppströms. Livet går vidare, man hankar sig fram och snart är det dags för barnen att lämna hemmet för egna öden.

Vaggan finns kvar och barnen på vårt fäderne kan ha legat i den sedan 1850-talet.

Mellan 19 mars 1863 till 14 nov 1864 har man inhysning i stugan i Möllekull. Kyrkomålaren Swen Almqvist 1829, Söraby med hustru Gustava Sofia Bexell 1836, Böksholm med sonen Carl Reinhold Julius 1860, hyr det lilla rummet, drängstugan tills de flyttar till sockenstugan i Möllekull.

1865 öppnar sig en ny möjlighet för Peter och Stina. Kvarnen Österkvarn i Ramkvilla ägs av nämndeman Rylander och arrendet blir ledigt. Peter tar nu över som mjölnare på kvarnen där 23 mars 1865.

De bor i Mjölneborg Höreda och Karl, Gustav, Isak, Anna Maria, Frans och Christina flyttar med och den 8 jan 1866 föds där Lovisa Amanda. Peter och Stina stannar här för gott och slutar sina dagar i Mjölneborg 1883 resp 1890.

1634 säljer öfveramiralen greve Gabriel Bengtson Oxestjerna kvarnen till grefve Gabriel Thuresson Oxenstjerna för 100 daler tills år 1697 då den tilldöms kronan. 1838 ägs den av häradshövding Jul. V. von Steyern som säljer den till nämndeman Rylander som troligen äger kvarnen då Peter tar över arrendet 1865.

Idag hör kvarnen återigen till Mellangård, Höreda sedan Björn-Åke Hördegård i Mellangård köpt den av Carlåke och Maud Isacson. Innan dess ägdes Österkvarn av Carlåkes föräldrar Carl och Britta Isacson. Före dem ägdes Österkvarn av Brittas Far Frans Nyberg.

Peters och Stinas söner blir nästan alla mjölnare och driver samtidigt traktens större kvarnar under flera år 1878-1884.

J A Göth

Mjölnarstugan i Möllekull flyttades efter 1865 när kvarnen lades ner och blir torparstuga i Fjelleberg under morfars Böksholm.

J A Göth, Johan Alfred Nilsson Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken och dog i Braås 1952. Hans morföräldrar bodde i mjölnarstugan i Möllekull en tid på 1820-talet och det är tack vare det som J A Göth gör vad han kan för att stugan ska bevaras i hembygdsparken i Braås och det är därför som min morfar Gustav Svensson monterar ner och flyttar den till Braås hembygdspark 1927 där den står idag. Mamma då 7, kommer ihåg när stugan plockades ner och morfar körde iväg den till Braås med häst och vagn.

Läs mer om J A Göth; J A Göth

Det är i Fjällebergsstugan som våra två ätters öden knyts samman och den står där i Braås hembygdspark som en påminnelse om flydda tider och hur det en gång var. De vill gärna att vår vagga ska komma till Fjellebergsstugan – vi får se. Stugan kommer kanske att stå där flera hundra år till för framtida möten med vår släkt.

Johan Petersson 1843-1910

Johan Petersson, f 19 okt 1843 i Rödje, Drev är 18 år 1861 då han flyttar till Sjösås, som mjölnardräng i Kvarnagårn under Lidboholm 1861-1867. 1867 gifter sig Johan med Lovisa Jonasdotter Palm, Sjösås då han blir mjölnare på Åkvarn. De får två barn, Carl Emil 1871 och Hulda 1876. De bor på Åkvarn till 1894 då de flyttar till torpet Norrvik i Sjösås där han slutar sina dagar 1910.

Åkvarn, Nottebäck

Kvarnen tillhörde Åkvarns gård. På häradskartan 1689 finns ett par skvaltkvarnar utsatta. Enligt ”Svenska kvarnar” uppfördes kvarnen på 1700-talet, och ombyggdes 1897 till tre våningar. Den nuvarande träbyggnaden, med regelstomme, är troligen uppförd detta år. 1936 försågs kvarnen med valsstol. Den hade då också två stenpar och diverse annan kvarnutrustning som drevs av en 30 hkr turbin. En dieselmotor på 30 hkr kompletterade driften. Man hade även ett kraftverk som levererade ström till den omliggande nejden och även till södra delen av Norrhults samhälle och Rosdala glasbruk. Mitt emot kvarnen, vid den andra fåran låg en såg där dessa gubbar jobbade i början av 1900-talet.

Dåvarande ägeren har ett antal foton som nu är utlagda på Anbytarforum, bl a på faster Signe 1 år, farmor Edla med faster Agnes 1 år och Edlas syster Anna och farmors mor Helena Gustava. Se foto nedan under Carl Emil.

Johannes Petersson 1846-1901

Farfars far Johannes f 1846 i Rödje, gör som storebror 1866 då han tar över som dräng i Kvarnagårn, Sjösås efter Johan som flyttar till Åkvarn, Nottebäck som mjölnardräng. Emelie Jonsdotter från Prinsnäs Lenhovda flyttar till Sjösås 4 okt 1871, 24 år gammal och Johannes hittar sin fru. Lysning 8 sep 1872 och giftemål 19 okt 1872. Emelie härstammar från Halvhjort Baaz som var kyrkoherdar och biskopar och ärkebiskop från Ekesås Gårdsby mellan 1545-1645. Se ”Halvhjort”.

De flyttar till Öja Gransholm 23 okt 1872, där Johannes blir mjölnare på nya Djuratorps kvarn vid utloppet till sjön Salen i tio år under arrende till Gransholms Herrgård. Idag Ohs sågeri. Lillebror Gustav flyttar in som dräng 1874 med hustru Matilda Schön. Efter två år blev Gustav dräng i Böksholms kvarn till 1897.

 Ohs sågeri, Djuratorps nya kvarn låg vid södra åfåran och finns inte längre kvar

Det har legat minst tre kvarnar utmed Helige åns fall. Gemla kvarn Holmen längst norr ut, Gransholms kvarn (Djuratorps kvarn före 1804) och nya kvarnen vid utloppet till Salen kom sedan att kallas Ohs kvarn, men nu finns endast ett nedlagt sågeri/snickeri kvar. Troligen låg kvarnen vid den södra åfåran tillsammans med kvarntorpet, nu troligen rivet.

Gransholms Herrgård drev sågverk och pappersbruk som senare blev och är plastfabrik. I Gemla på Holmen bakom leksaksfabriken låg Gemla kvarn, ”Spikaboden” och kvarnstuga.

Gemla 1903 fr v Olof Anderssons, Kvarnstugan, ”spikaboden”, kvarnen, leksaksfabriken.

Farfar Carl Emil föds i nya Djuratorps kvarn som Emelies enda barn 21 dec 1873 och läggs i vår familjevagga. Emelie dör i lungsot 24 april 1874 när Karl Emil bara är 4 månader gammal. Johannes gifter då om sig 1875 med svägerskan Karolina Jonasdotter Palm, Sjösås och de får sen 4 flickor, bl a Matilda Lovisa gift med Oscar Almér och fick enda sonen Helge. Faster Ida blev bara 15 år och faster Anna  blev gammal, men fick inga barn och sålde karameller på torget (i Växjö?).

1882 flyttar familjen till Lidboholm Qvarnagård i Sjösås eller Kvarnagårn och där föds Jenny 1884, men dör 1886. Johannes blir kvar där till 4 april 1896 då familjen flyttar till Braås Station samtidigt som Carl Emil blir mjölnardräng i Böksholm efter sin värnplikt 1894. Johannes går bort 7 april 1901 bara 55 år gammal. Döttrarna flyttar också, Matilda till Fågelfors 1898, och Anna till Växjö 1896 och till Nottebäck 1902. Carolina flyttar 1 dec 1902 till okänd plats. Carl Emil tar några år senare över Kvarnagårn 1910.

Granholms bruk

Gransholms herrgård och bruk

Gransholms pappersbruk inrättades 1802 av Lanträntmästaren Peter Adam Bergius. Bergius köpte 1804 även Djuratorp och kunde därmed behärska hela fallet i Helige å. Dammar och broar rättades till. Djuratorps kvarn vid bilden ovan, revs och byggdes upp längre ner vid ån där den flyter ut i Salen.  Ett undantagsbrev upprättades till förmån för de gamla ägarna Sven Engman och hans hustru Gunilla Jonsdotter som bor kvar i kvarnstugan (se bild ovan). Det är den nya kvarnen (Ohs) Johannes och Emelie arrenderar 1872-82. Kvarnen finns inte längre kvar, men byggnaderna för sågen/snickeriet finns kvar och Alvesta driver ett elverk bredvid.

En linoljepress inrättades. En såg byggdes. Bergius ville också förstärka Gransholms gård och köpte in flera granngårdar för att göra gården till ett jordagods. Han lät också gräva kanaler och gjorde ”flera hundrade tunneland madjord ” odlingsbart för sig och sina grannar. Kronan på verket skulle bli att förse Gransholm med ett corps de logi. 1812 var det dags att bygga. Det stora huset i tre våningar under valmat tak blev nästan en kopia av Bergius hus i Växjö vilket idag rymmer församlingshem för domkyrkoförsamlingen.

Öja äger sedan gammalt tre kvarnar, nämligen i Gemla, Gransholm och Ohs. På alla dessa tre platser är det Heligeåns fall som direkt utnyttjats för kvarndriften.

Kvarnen vid Gransholm torde väl varit socknens äldsta. I varje fall tycks det vid Gransholm ha funnits kvarnanläggning redan i början av 1600-talet, då det i papper från 1625 talas om dammanläggningar här. Kvarnen drevs länge med vattenhjul men ersatts sen av turbin.

Karl Petersson 1848-1910

Karl föddes 1848 och blir också mjölnare. 1872 flyttar han till Söraby och Sjöatorp och driver Wartorps kvarn när han gifter sig 1 dec 1876 med Katarina ”Kata” Johansdotter f. 16 feb 1848 i Tolg. Från april 1878 till april 1889 fick de 8 barn. Tredje barnet Per Edvard, var med i mjölnararbetet från  början av seklet. Karl dör 1910 samma år som sin bror Johan och som Johannes tar över Kvarnagårn i Sjösås. Per Edvard driver kvarnen vidare till 1920 då han tar anställning på Sulfiten i Böksholm och hans broder Johan tar över.

Karl & Kata och sonen Per Edvard

Karls Lillebror Frans var dräng här några år innan han 1895 gifter sig med Hilma Augusta Sjöholm från Ramkvilla och flyttar till broder Isak som dräng på Österkvarn, Ramkvilla.

Wartorps kvarn och såg idag

Johan Carl Elof ”Möllan” tar över 1920. Johan gifte sig med Anna Lovisa Johannisdotter, född 16 mars 1897, och de fick två barn, Kajsa född 1919 och Gösta född 1923 (enligt egen uppgift född i mjölnarstugan). Johan ”Möllare” Karlsson arrenderade kvarnen fram till 1930 och morfar kom ofta från Böksholm och malde här. Johan hade problem med lungorna och bl.a. vistats på sanatorium i Mönsterås. Åkomman var vanlig för yrket på den tiden, och han behövde ombyte av arbetsmiljö. Han blev därefter anställd vid Snickerifabriken i Åby.

På mjölnarstugans verandatrappa 1924 står Johan ”Möllare” Karlsson med fru Anna, sonen Gösta på armen och dottern Kajsa (som är väldigt lik min syster Britt). På räcket till vänster sitter Annas bror Robert med sin fru Hildur. På trappan Hildurs syster Alma och Annas syster Karin. Till höger står Helga, en bekant från Åby, och längst till höger sitter Annas syster Rut.

Efter Karl 1872-1910, Per Edvard 1910-1920 och Johan 1920-30 Erik, tillträdde Ragnar Torvald Lundqvist, född den 15 september 1897 i Nöbbeled, sitt arrende den 1 april 1930 och blev också den siste mjölnaren i Wartorp 1960. Lundqvist var också ansvarig för det elkraftverk som sedan 1930-talets ombyggnad fanns i kvarnen. Kvarnen sysselsatte förutom Lundqvist även mjölnardrängen Einar Johansson. Han var bror till Erik Lundqvists fru Helga och fortsatte kvarndriften ensam, eftersom Lundqvist fick kronisk ledgångsreumatism och lungcancer (s.k. mjöllunga troligen även påverkad av betningsmedel). Einar, som var ogift, var inneboende hos Lundqvists. Enda dottern, Margit, senare gift Axelsson, bodde till sin död 2010, i Stenkulla.

Kvarnen stängdes officiellt den 1 oktober 1960 då mjölnarfamiljen flyttade till Braås. Ännu ett tag efter den 1 oktober åkte Einar på moped från Braås till kvarnen för att lämna ut beställda produkter, men någon ytterligare malning förekom inte.

Av ”Syneinstrumentet” (avträdessynen) när Lundqvist lämnade arrendet framkom vad som fanns i kvarn och andra fastigheter samt hur mycket som var slitet. Lundqvist fick t.ex. betala den del av stenarna som bedömdes vara nött.

Vattenfallet vid Wartorp har i hundratals år utnyttjats för vattenkraftsändamål. Under 1700-talet var den senmedeltida kvarnen, tillika en såg, belägna närmare utloppet i Vartorpa-sjön som nu kallas Övrasjön, +173 m ö. h. Den 4 juli 1825 blev den kvarnen skattelagd. Wartorps kvarn uppfördes 1860 av Ryttmästare Johan Lorenz Aschan på Wartops herrgård. Den ersatte kvarnen närmare sjön. Den är en av länets största kvarnbyggnader och en av få byggda i sten i två våningar. Vattenhjulet är 5,3 meter i diameter och 4,65 meter brett. Förutom kvarnkammaren finns en liten mjölnarbostad 1 r o k som var bebodd in på 1930-talet.

Den 24 maj 1861 begärde J. L. Aschan, att få kvarnen insynad och uppmätt i sitt nuvarande läge vilket verkställdes då. I samma begäran ville Aschan även anlägga (flytta) en s.k. nickesåg, som skulle drivas av ett parallellt vattenhjul. Ruinen syns idag väster om kvarnen. Nuvarande s.k. skibord anlades och vattenhöjden ändrades till den nuvarande. På södra sidan ser man ännu rester av vattenhjulskanalen. Där drevs också ett tröskverk, som fanns i en av de tre ladorna. Där finns idag en fiskvandringsränna.

Kvarnen kom i Böksholms Sulfitfabriks ägo år 1905 och arrenderades av olika mjölnare. Arbetet pågick mellan den 15 september och den 1 april, dvs. under vinterhalvåret (efter skördearbetet). På vintern maldes också gröpe (av havre) till korna. Vid jultid pågick arbetet nästan dygnet runt. I kvarnen utfördes också betning av utsäde och rensning av klöverfrö. Kvarnen drevs med det första vattenhjulet till omkr. 1930 då det rasade och ersattes med elektrisk generatordrift. Då detta arbete var klart ca 1932 hade den nye arrendatorn, Mjölnare Erik Ragnar Torvald Lundqvist, flyttat hit och kvarnen hade fått en del nya möjligheter; valskvarn till matmjöl, spetsmaskin, korngrynskross, klöverfrörens, triör, betningstrumma m.m. Kvarnen drevs under namnet Wartorps Elektriska kvarn. Kvarndriften upphörde 1 okt 1960. Ägs och underhålls idag av Växjö kommun.

Gustav Petersson 1851-1913

Gustav f 1851 Möllekull, Drev blir även han mjölnare, men först dräng 1867 hos bror Johan på Åkvarn i Nottebäck. 1872 dräng i Böksholms kvarn till 1874 då han blev dräng hos Johannes i Öja och flyttar in i nya Djuratorp kvarn med hustru Matilda Schön. Efter två år blev han dräng i Böksholms kvarn till 1897. De får 3 pojkar och 1 flicka innan Gustav blir änkling 1896. Han gifter om sig 3 nov 1897 med Eliana Andersdotter och flyttar då till Skåne, till okänt öde, men slutar sina dagar i Hjärnarp 1913.

Isak Petersson 1853-1933

Isak f 1853 Möllekull, Drev blir även han mjölnare i Österkvarn 1878 efter pappa Peter och gifter sig med Ida Sofia Johannesdotter från granngården Södra Solberga. De får 6 söner och 3 döttrar. Tre av sönerna utvandrar sedan till Amerika. Isak är även snickare då kvarnen även har såg och han blir snickare på heltid 1883 i Röshult, Södra Solberga. I juni 1886 flyttar de tillbaka till Ramkvilla och Uhrås lilla kvarn och såg där han är snickare och här föds fyra barn till.

2 april 1885 tar fd grenadier Johannes Kron från Korsberga över Östrekvarn några år innan han emigrerar till Amerika 1889. Kron återvänder efter bara ett halvår och familjen flyttar in i Mjölneberg 1892. Det bli lillebror Frans som tar över Östrekvarn 1889 efter att först gått som dräng hos broder Karl i Wartorp.

Isak är sjuklig och 1911 flyttar de till Hörda Mellangård ”Å församlingen skrivna” som arbetare och fattighjon. Då låg mjölnartorpet brevid kvarnen. 1922 flyttar de till Stora Götestorp, Södra Solberga med två av barnen och där dör dottern 1931 och Isak 1933. Ett tragiskt liv och öde.

Typisk skvaltkvarn som i Möllekull och Ålebro och en kvarn med kvarnhjul.

Anna Maria Petersdotter 1856-1933

Anna Maria f 1856 Möllekull, Drev flyttar 1875 till Näshult där hon blir piga och gifter sig sedan med gårdsnickaren Johannes August Andersson 1882. De flyttar till Korsberga 1885 och backstugan Rosenborg i Knixhult och får två söner och en dotter och hon dör 1933.

Frans Petersson 1858-1917

Frans f 1858 Möllekull, Drev blir också mjölnare, först som dräng hos broder Karl i Wartorp till 1889 då han tar över Österkvarn, Ramkvilla efter fd grenadier Kron som drev kvarnen sedan 1885. Broder Isak är nu snickare på heltid i Södra Solberga.

Frans gifter sig 1895 med Hilma Augusta Sjöholm (f. 24 mar 1868-2 jul 1953) och bor i Höreda Östrekvarn, Ramkvilla livet ut. De får sedan 3 pojkar och 4 flickor.

Frans dör 1917 i Ramkvilla och sonen Karl Harald tar över som mjölnare och går bort 1970. Bröderna Axel och Per är de sista som flyttar från Österkvarn Höreda 1978. Därefter äger Björn-Åke Hördegård, Mellangård Höreda, Östrekvarn med hus och mark. Karl-Ivar Möller, Karl Harald Möllers son, hälsar på då och då. Vi var där 2021.

Frans och Hilma

Hilma och dotterdotter Margaretha på Höreda Östrekvarn

Peterssons är verkligen en mjölnarfamilj. 1878-1884 är Peter, Johan Johannes, Karl och Gustav samtidigt mjölnare på fem olika kvarnar i samma härad och Frans och Isak mjölnardrängar hos bröderna i Öja och Wartorp innan de snart själva blir mjölnare. Man kan ana en mindre ”mjölnar-kartell” i häradet.

Kristina Petersdotter 1862-1955

Kristina, f 1862 Möllekull, Drev d 1955 i Nye, piga i Nye från 1878 gifter sig 1890 med skomakare Gustav Adolf Pettersson som redan har 5 barn. Hon blir handlare i affären i Mörsbo, Nye. De får 3 barn, tvillingarna Gustav Hilding och Adolf Tellevard 1891 som dör tidigt och sedan Daga Linnéa 16 april 1894 och som dör 9 feb 1985.

Arvet efter Linnea och Kristina

Linnéa fick inga barn och testamenterar sina kvarlåtenskaper till sin mor Kristinas syskonbarn. En släktutredning görs för att kunna fördela arvet. Vid släktträff i Braås 14 juni 1986 träffades många av släktingarna från Peter Magnusson och alla fick ett ex av släktutredningen. Pappa Lars A G Johansson fick ärva 1/80 genom farfar Carl Emil och farfars far Johannes, Kristinas bror. Arvet, kronor 2.013:39 betalades ut den 29 okt 1987.

Lovisa Amanda Petersdotter 1866-1934

Lovisa Amanda f 8 jan 1866 Mjölneborg, Ramkvilla d 1934, Ramkvilla blir piga i Tävelsås hos Carl Gustav Gawelli 14 sep 1855-15 mar 1942, Ryssby och gifter sig sedan med honom och får flera barn där innan de 1919 flyttar till Näs gård S Ljunga.
Ett av barnen Artur Vilhelm Gawelli 1907-1995 kommer att bo på Lidingö, Björnvägen 5  samtidigt som Lars och Ingegärd bor på Björnvägen 8, de fick inga barn.

Släktträff mellan Peter & Stinas avkomlingar den 14 juni 1986   (Möllekull 1848-1865)

Carl Emil Johansson 1873-1940

Johannes och Emelies son Carl Emil Johansson föds i Gransholm, Öja 21 dec 1873. Emelie dör i lungsot 24 april 1874 och Johannes gifter om sig 1875 med svägerskan Karolina Jonasdotter Palm, Sjösås. Carl Emil växer upp där med sina tre halvsystrar Matilda, Ida och Anna till 1882 då familjen flyttar till Lidboholm Qvarnagård i Sjösås, Kvarnagårn. Där föds Jenny 1884, men dör 1886. Carl Emil gör sin värnplikt 1894. Pappa Johannes driver Kvarnagårn till 4 april 1896 då familjen tar inhysning på Braås Station samtidigt som Carl Emil blir mjölnardräng i Böksholm. 7 april 1901 går Johannes bort och Carolina flyttar 1 dec 1902 till okänt öde.

Kvarnagårn, Lidboholms kvarn idag och farfar Karl Emil ca 1935

Carl Emil blir mjölnardräng 1896-1904 i Böksholm som drivs av fd drängen Johan Valfrid Svensson, f 1868 i Moheda som var inflyttad 24 jan 1896 då han gifter sig med pigan på kvarnen Karolina Sofia Sjögren, f 1874 i Sjösås. Före Johan Valfrid är Johan Petersson f 1845 i Söraby mjölnare och han var gift med Caroline Johansdotter Sjögren, f 1845 i Hornaryd. De flyttar till Sjösås 9 dec 1895.

Carl Emil blir mjölnare i Åkvarn, Nottebäck 1904  samtidigt som han 21 maj gifter sig med Edla Krestina Jonsson från Näshult. Signe och Agnes föds här 23 aug 1904 resp 23 juni 1906.

På fotot tv från Anbytarforum Rötter står det ”Åkvarn 1905”. Faster Signe föddes på Åkvarn 23 aug 1905 och kan väl knappast stå då.

Fotot th står det ”Åkvarn 1902” och verkar vara sittande tv farmors mor Helena Gustafa Johannesdotter och stående ”moster Anna” syster till farmor Edla Krestina Jonsson. Edla står th med Annas dotter Lilla Nanna Ruth Ingeborg som föddes 5 april 1902, men sätts på barnhem en kort stund innan hon får komma till mormor Helena i Nykulla Skruf 24 sep 1902 för att bo med mormor till 1912. 1902 bor Helenea Gustava i torpet Nykulla i Skruf, Åsheda, med maken Klas Otto Jonsson fram till 1904 då de flyttar tid Triabo Skruf. Så fotot bör isfvara taget i Nykulla Skuf på hösten 1902 efter 24 sep. Mamma Anna jobbar vidare i Stockholm. Edla arbetar i Stockholm som piga till 1904.

Om bilden är tagen på Åkvarn måste det då vara senare, efter 1904 då Edla kommer dit och gifter sig med Carl Emil och då kan barnet vara Edlas dotter Signe f 1905 eller Agnes f 1907 som båda föds i Åkvarn. Fotot bör då vara taget på mjölnarstugan Åkvarn efter 1904 på hösten då det kommer från album hos kvarnägaren som troligen fått fotot som julhälsning. Varför är inte Carl Emil  eller Klas Otto med på fotot?

Foton tagna av Anna Blom Åsheda, från Anbytarforum Rötter Per Lantz, Kristianstad.

.

De flyttar till Virserum 29 okt 1907 där Aron föds 1 aug 1908. 4 aug 1910 flyttar de till Kvarnagårn och tar över efter Carl Jonasson f 1809 med familj,. hustru Ingrid och barnen Lisa Chatarina, Jonas Petter och Stina Maria och drängen Johannes.

Där Margit föds 1910 och Arne 18 nov 1912 i Kvarnagårns gamla kvarnstuga som troligen brinner ner strax därefter. Sonja föds 1915, Nils 18 nov 1917 och pappa Lars Aron Gideon den 14 okt 1920, alla föds i den nybyggda kvarnstugan.

Farfar Carl Emil längst till vänster, troligen i Kvarnagårn efter 1910

Familjen Varde på Lidboholms herrgård äger och utvecklar sågen och kvarnen sedan 1899 och 1917 anläggs elverket i kvarnen som farfar Carl Emil ser till. En mörk dag fastnar han i ställverket när han får ström genom kroppen. Märkligt att han överlevde.

Carl Emil blir kvar på Kvarnagårn till sin död 1940 i tuberkulosen och Nils tar över och blir den sista mjölnaren i släkten på Kvarnagårn tills han går bort 1980 bara några veckor efter att han varit med och firat sin broder Lars 60-årsdag 14 okt 1980 i Medborgarhuset Hjorthagen vid Lidingö.

Idag äger och bor Anton Böhn i kvarnen efter en större renovering. Han driver sågen och Braås-stugan AB.

Edla Krestina Jonsson 1880-1950

Under arbete:

Edla Krestina Jonsson föddes 28 jan 1880 i Lilla Ryd Långaryd, Näshult. Föräldrarna var Klas Otto Jonasson från Näshult och Helena Gustafa Johannesdotter från Åseda. Mellan 1 nov 1878 och 7 nov 1883 bodde de i Lilla Ryd där Edla föddes 1880. Var de bodde innan dess vet vi inte ännu.

Mellan 7 nov 1883 och 6 jun 1891 bodde de i Långhults Rote Növla GT No 21, St Häradssjögle, Näshult. 6 jun 1891 till 1904 bode de i Nykulla Skruf, Åsheda. 1904-1912 Triabo Skruf, Åsheda.

Edla flyttade från Nykulla till Stockholm 18 nov 1900 som piga.

Lilla Ryd, Långaryd

Till Lilla Ryd flyttar de in 1 nov 1878 med barnen Johan Konstans 10 år, Ida Ottiliana 8 år, Ahilda Augusta 6 år, Oskar Edvard 4 år och Anna Charlotta 1 år. Edla Krestina föds där 1880 och Elina Zandra 1882. Änkan sedan 1873 Maria Danielsdotter, född 1816 i Fagerhult, bor där. Klas Otto står som arrendator. Innan dess var arrendatorn Korporal No 16 Jacob Lif med hustru Lovisa Johansdotter med barnen Amanda och Karl som flyttade till Sjösås 13 mars 1978. 

Lilla Ryd, Långaryd var det enda torpet på Långaryds ägor. Idag finns bara en skylt kvar där torpet låg på en vacker höjd. Ett foto på torpet kanske finns på hembygdsföreningen. De flyttade till  7 nov 1883 till Növla GT No 21, St Häradssjögle. (Enl andra källor: 1883 inflyttade från Lilla Ryd, Långaryd, arrendatorn Klas Otto Jonsson och Hilda Greta Johannesdotter. De flyttade därifrån till grenadiertorpet St Häradssjögle 1888 – ska vara Helena Gustava Johannesdotter). Änkan Maria Danielsdotter dog 1901 och blev den siste som bodde på Lilla Ryd. Harry Johansson på gården Långaryd tog hand om ladugården och flyttade den till Långaryds gård. Vid en storm där 1947 blåste ladan omkull, men ladugården står kvar. Vi träffade gamla Harry där 2021.

Növla GT No 21, St Häradssjögle

Verkar som om de bor som inhyse i grenadiertorpet 1888-1891. Det var fattiga tider. 1881 flyttade kyrkvaktmästaren Anders Id dit och bodde där som inhyse. Han dog 1900. Grenadier på Långhults Rote Növla vid den tiden var Karl Ludvig Lind, född 1863 i Näshult, som utflyttade till Korsberga 1889. Då inflyttade Karl August Karlsson, född 1864 i Näshult och Kristina Lovisa Nilsdotter, född 1857 i Södra Vi. De flyttade därifrån till Virserum 1892.

Inflyttad från Åseda 1844 Jonas Pettersson, född 1822 och Maria Danielsdotter, född 1816 i Fagerhult. Deras söner: Vilhelm, född 1847 som utflyttade till Åseda 1867 och Karl Johan, född 1852 som gifte sig med Anetta Magnusdotter, född 1855 och inflyttad från Åsheda 1875. De övertog torpet. Deras son Jonas August, född 1875.

Häradssjögle Grenadiertorp Növla no 21.

Ryttare för stora Häradssjögle i början på 1700-talet var Per Jonsson som var med Karl XII i Ryssland och krigade och blev tillfångatagen vid Poltava. Från fångenskapen i Sibirien ankom den 8 maj 1722 Per Jonsson, Stora Häradssjögle, 42 år med 18 tjänsteår och gick till regementet. 4 man från Östra Härads kompani återvände.

Vid slaget vid Hälsingborg 1710 var Elias Persson Sjöberg ryttare, 24 år, från Åseda.

Ryttare på 1740-talet var Sven Strandberg, född 1713. Hustrun Anika Jonsdotter, född 1719 och dottern Christina, född 1741.

Näste ryttare var Sven Larsson, född 1729 och hustrun Anika Svensdotter, född 1733.

1775 hette ryttaren Johan Bergdahl, född 1743.

På 1810-talet hette grenadieren Daniel Nilsson Perts och gift med Stina Zakrisdotter som var född 1788 i Fagerhult. Daniel Perts dog 1820.

Denne efterträddes av Sven Magnus Ryd, född 1799 i Nye och gift med Anna Persdotter född samme år. Hon dog 1827. Därefter gifte Ryd om sig med Catarina Jonsdotter, född 1803 i Alseda. Ryd odlade och byggde upp torpet Rydaberg i Häradssjögle utmark dit han flyttade 1835.

Därefter ditflyttade Frans Danielsson, född 1798 i Näshult som gifte sig med f. grenadieren Perts änka Stina Zakrisdotter. De flyttade därifrån 1851.

1852 inflyttade Frans Magnus Strid, född 1825 i Korsberga och hustrun Stina Lisa Svensdotter, född 1823 i Nye. Deras barn hette: Ida Lovisa, född 1854, Augusta Sofia, född 1856, Nils Petter, född 1859 och Otilia, född 1862. Samme år utflyttade de till Gotland.

1862 inflyttade från Grenadiertorpet Lassahult Karl Magnus Blomberg som var född 1826 i Korsberga och Sara Stina Jonsdotter, född 1837 i Nottebäck. Barnen hette: Karl Gustav, född 1862, Anna Sofia, född 1866, Amanda, född 1870, Anna Lovisa, född 1874 och Johan Emil, född 1880. Den 14 februari 1869 beviljade församlingen till Grenadieren Blomberg under Stora Häradssjögle, vilken i sin fattigdom mistat under innevarande vinter en ko, 1 Riksdaler av varje förmedlat hemman, att av de nödlidande själv uppbära. När Blomberg tagit avsked flyttade han en stuga från Garvaretorpet och byggde upp den ett stycke från Grenadiertorpet och kallade stället för Karlsborg dit han flyttade 1883.

Nykulla, Skruf

Tiderna blev bättre. Mellan 6 jun 1891 och 1904 bodde familjen på torpet Nykulla Skruf, Åseda.

Edla flyttade till Näshult från Skruf 20 nov 1895…flytt från Näshult till Åseda 25 nov 1895 som piga…flytt till Östermalms församling, Stockholm som piga 18 nov 1900 och sen till Hedvig Eleonora, Stockholm 30 dec 1902 och är där samtidigt med systern Anna som blev med barn i juli 1901. Lilla Nanna Ruth Ingeborg föds 5 april 1902, men sätts på barnhem en kort stund innan  hon får komma till mormor Helena i Skruf 24 sep 1902 för att bo där till 1912.

Edla flyttar hem till Åseda och till Åkvarn, Nottebäck 28 jan 1904 och noteras där som piga i böckerna…

Gifter sig med Carl Emil 21 maj 1904 efter att ha flyttat in i Åkvarn…

Till Kvarnagårn Lidboholm 1910

Edla dör 16 nov 1950, just fyllda 70 år. Jag fick aldrig träffa farmor – eller farfar…

Helena Gustafa Johannesdotter 1842 – 1912

Edlas mor Helena Gustafa Johannesdotter f 30 sep 1842- 14 jan d 1912 och far Klas Otto Jonsson Jonasson, f 7 dec 1841  Näshult d 27 jul 1915 (vid 73 års ålder) i Skruf Triabo. De gifte sig 13 apr 1867 i Näshult.

Johan Konstans Jonsson Klasson Selander, Grenadier föddes 6 dec 1868 iÅsheda.

Ida Ottiliana Jonsson Klasdotter Johansson föddes 24 okt 1870 i Näshult.

Ahilda Augusta Jonsson Klasdotter, Pappas moster Hilda i Kuttaboda (Lindau) föddes 18 jun 1872 i Näshult.

Oskar Edvard Jonsson Klasson Löfgren, Volontär föddes 19 sep 1874 i Näshult

Anna Charlotta Jonsson Klasdotter, Moster Anna (Myrberg) föddes 2 mar 1877 i Näshult

Emilia, 1 nov 1878 flyttar Klas Otto och Gustafa till Lilla Ryd torp till Långaryd där de arrenderade av änkan Maria Danielsdotter som dog 1901. Samma dag föds Emilia i Mösjöhult Lilla Ryd 1 nov 1878 – 7 nov 1883 dog ung. 1881 flyttade kyrkvaktmästaren Anders Id dit och bodde där som inhyse. Han dog 1900.

Edla. Föds i Lilla Ryd 1880. 1883 inflyttade till Növla 21 i Stora Häradssjögle från Lilla Ryd, arrendatorn Klas Otto Jonsson och Helena Gustava Johannesdotter. Grenadier vid den tiden var där Karl Ludvig Lind, född 1863 i Näshult, som sen utflyttade till Korsberga 1889.

Elina Zandra Jonsson Klasdotter, Moster Elin (Hall) föddes 3 jun 1882 i Lilla Ryd, Långaryd.

Mellan 6 jun 1891 och 1904 bodde de i Nykulla Skruf, Åseda. Sedan i Triabo Skruf.

Johan Konstans Jonsson Klasson 1868 – 

Edlas äldre bror Johan Konstans Jonsson Klasson Selander, Grenadier. Född 6 dec 1868 i Åsheda, död 14 apr 1957(vid 88 års ålder) i Näshult Beskvarn. Näshult Beskvarn Karlsborg ?

Mellan 1 nov 1878 till 7 nov 1883 i Lilla Ryd Långaryd, Näshult.

Mellan 7 nov 1883 och 6 jun 1891 Långhults Rote Növla GT No 21, St Häradssjögle, Näshult.

Mellan 6 jun 1891 och 1904 Skruf Nykulla, Åseda.

1906 inflyttade Johan August Rosén, som var född 1868 och Husar för no 23 under Vetlanda Skvadron. Gift med Selma Hag, född 1877. Deras barn: Elsa, Artur, Greta och Nils.

Den siste som var bosatt i Karlsborg var Karl Lindy ?

Johan blev änkling 11 jan 1933, gick bort i Näshult Beskvarn 14 apr 1957.

Ida Ottiliana Jonsson Klasdotter Johansson 1870 – 1915

Edlas syster Ida Ottiliana Jonsson föddes 24 okt 1870 i Näshult. Hon gifter sig med Klas Algot Johansson och får fyra barn; Josef, Dora, Harry och Henrik i Gamla Kärr, Mösjöhult Åseda innan de (mycket ovanligt då) skiljs 1910 då Klas utvecklat en sinnessjukdom. Ida jobbar som piga och har med sig Henrik. 1912 okt flyttar Idas son Harry till Kvarnagårn (efter mormor Helena gått bort 14 jan) där Edla tar hand om honom. Ida bor då i föräldrarhemmet i Skruv med Henrik och tar hand om pappan som ligger till sängs tills han dör 27 jul 1915. 1914 får Ida kräftan och går bort i sept 1915. Var ska Henrik ta vägen? Mycket elände.

Ida dör i bröstcancer 25 sep 1915 i Skruv Triabo. Se brev. Det finns i bilaga bevarat brev som Ida skrivit till barnen och Edla m fl och det är starka tragiska historier från en svunnen tid. 

Klas Algot dör 20 maj 1913 i Gamla Kärr.

Josef föds 24 okt 1894 då Ida är 24 år i Gamla Kärr Mösjöhult Åseda. Pappas kusin Josef K G Johansson tog namnet Lindau (efter Ahildas man Karl August Lindau, handlare i Kuttaboda?). Han försörjde sig som fotograf och bodde nog senare delen av sitt liv i Emmaboda (Atelier Lindau). Han var gift och fick två barn men skilde sig. Efter det hade han nog i praktiken ingen kontakt med sina barn. Barnen adopterades av mammans nya make.

Henrik Värnild var mycket rättskaffens så när Zandra dog och det fanns ett mycket litet arv att fördela så letade han upp dessa syskonbarn och såg till att de fick den arvslott som de egentligen inte skulle ha. Inga Värnild som var väldigt utåtriktad höll en viss kontakt med åtminstone den ena av dessa barn. Hon frågade om de var intresserade av att få de brev och handlingar som fanns kvar efter Josef men det var de inte, så allt brändes.

Josef levde sedan med Beda i Emmaboda och får en dotter Inger Gertrud Rosa Lindau (Andersson) 1932. Han drabbades av cancer och dog 1935.

Inger lever sen i Kråkenäsryd, Gärdet, 355 92 Växjö i ett hus tomtstorlek är ca 1012 kvm med telefonnummer 072-746 10 73. Hon bor tillsammans med Jonny Andersson. Inger får en dotter Eva Inger Agnetha Lindau (Green) 1963 i Kråkenäsryd och Eva får också en dotter med Björn Green, Elina Inger Helena Lindau 1990 i Sjösås. Hon bor nu ogift i Risinge Sjöholmen 1, 355 75 Åryd, tel 076-1701308.

Dora. 4 apr 1897 Dotters födelse i Gamla Kärr Mösjöhult Åseda. Pappas kusin Dora Elfvi Ingeborg Johansson. Hon hade engelska sjukan. Flyttade från Fagerhult 19 nov 1921 till Kuttaboda. Flyttade igen 1 jan 1923 från Fagerhult till moster Hilda i Kuttaboda och jobbade som butiksbiträde i butiken. Var med på Gelans bröllop 1927. Dör ogift 16 jun 1933.

Dora J

Harry. 13 jul 1900 sons födelse i  Gamla Kärr Mösjöhult Åseda. Pappas kusin Harry Joel Verner Johansson Värnild, Mjölnardräng Sågarbetare och bodde ovanpå i Kvarnagårn, Lidhult hos farfar och farmor. Död 2 okt 1960. Hustru Klara drunknade samma dag i Örken – tog sitt liv.

Henrik föds 16 sep 1907 i Gamla Kärr Mösjöhult Åseda. Henrik kanske får komma till Åkvarn okt 1916 till Karl Adelsson. 1919 bor han i Mösjöhult till sept 1928 då han inkallas i Karlskrona på Ing2. 1921 verkar han flytta in i Kuttaboda hos moster Hilda. Pappas kusin Henrik Oskar Viktor tar namnet Värnild och blir vägmästare.

Moster Hilda i Kuttaboda – Ahilda Augusta 1872-1959

Ahilda Augusta Jonsson Klasdotter (Lindau), Pappas moster Hilda i Kuttaboda föddes 18 jun 1872 i Näshult och dog 21 apr 1959 (vid 86 års ålder) i Kuttaboda.

Gifte sig 1893 med Karl August Lindau, Handlare. Moster Hilda bodde hos Angela och Erik i Kuttaboda under femtiotalet.

Gelan 28 jun 1902 föddes dotter Pappas kusin Angela Gelan Judit Lindau (Hall) som gifte sig med Erik Otto Hall, Lärare, 24 jul 1927 i Kuttaboda – se foto. De bodde i skolhuset i Kuttaboda och där föddes sonen Bengt Erik 18 aug 1928 och Jan-Olof Henrik föddes 26 sep 1932 i Lund. Bengt Erik gifte sig med Anna Britta och fick två barn i Skärholmen, Duvholmsgränd 65, Stockholm. Om Jan-Olof vet vi inte mer.

Efter maken Karl August Lindau, Handlare gått bort 5 sep 1936 blev Hilda handelsiderska på Skattegatan 18, Kuttaboda.

21 apr 1959 dog Hilda 86 år gammal i Kuttaboda.

Oskar Edvard Jonsson Klasson Löfgren 19 sep 1874 – 

Sonen Oskar Edvard Jonsson Klasson Löfgren, Volontär vid Blekinge bataljon, där han fick tillnamnet Löfgren, föddes 19 sep 1874 i Näshult. Inga barn. Avliden.

Anna Charlotta Jonsson Klasdotter 1877 – 1938

Anna Charlotta Jonsson Klasdotter, Moster Anna (Myrberg) föddes 2 mars 1877 i Näshult.

Den 1 nov 1878 flyttar Klas Otto och Gustafa till Lilla Ryd Långaryd. Edla föds där 1880. 1883 inflyttade till Növla 21 i Stora Häradssjögle från Lilla Ryd, arrendatorn Klas Otto Jonsson och Helena Gustava Johannesdotter. Grenadier vid den tiden var där Karl Ludvig Lind, född 1863 i Näshult, som sen utflyttade till Korsberga 1889.

Edlas syster, Moster Annas historia har vi inte hört så mycket mer än att pappa fick 6 silverteskedar av henne. Vi trodde hon var ensam och ogift, men hon var både gift och hade tre barn! Så pappa har (hade) tre kusiner vi inte känt till. Moster Anna – Anna Charlotta Jonsson Klasdotter, flyttade till Adolf Fredrik Stockholm den 11 dec 1901 för att bli piga där. Hon var hos hovrättsrådet Nordenskjöld, (Carl Johan Knut Henric Nordenskjöld, 18 april 1876-10 april 1956, friherre och hovrättsråd, tel då 20 04 94).

De två till vänster Moster Anna och till höger?

Redan i juli 1901 hade hon blivit med barn med Karl Arvid Myrberg och fick en dotter den 5 apr 1902. De gifte sig inte då och dottern och 500 kronor lämnades på barnhem den 7 apr där hon blev döpt till Nanna Ruth Ingeborg och blev barnhusbarn nr 2078.

Det står bl a följande på barnhusets dokument 1934:

”4/4 1934 hovrättsrådet Nordenskjöld – tel 20 04 94 förfrågat om anteckningar – finnes om fadern till bb. Fadern – uppgives vara Karl Arvid Myrberg, som gifte sig med modern – till bb. Arvsfråga.”             ”Skall ha belöning   släkt !!!”

Återlemnad 27 apr 1912

Utlemnad 20 maj 1912 till änkefrun Anna Charlotta Myrberg f Jonsson, Oskarsberg, Kumla förs Västerås.

Se barnhusets protokoll 2078 här: Nanna Ruth Ingeborg

Anna jobbade vidare som piga i Stockholm, men dottern fick snart komma till mormor Helena Gustafa och morfar Klas Otto i Skruf den 24 sep 1902 och blev kvar där i tio år.

Anna flyttar 8 jul 1903 till Sösta Gård, Öster Munga Ransta i Västmanland till Karl Arvid och hans föräldrar rusthållaren och nämndemannen Samuel Ferdinand Myrberg som ”hushållerska”. Det blir till slut vigsel med Karl Arvid den 31 maj 1907 pga att de får två pojkar Karl Fredrik 18 jul 1907 och Tore Arvid 26 maj 1909. Pappa Karl Arvid får aldrig se sin son Tore födas då han går bort den 18 maj bara en vecka tidigare.

Anna blir nu änkefru resten av livet och flyttar in som hyresgäst i Frendesta Romfartuna. 6 nov 1911 flyttar hon med sönerna 2 och 4 år gamla till lägenhet i Oskarsberg 6, Västerby Ransta. Mor Anna driver tillfällig matservering i Kumla Kyrkby till 1916 – eller längre. Flyttar från ”G.B. 466” 29 juni 1932.

Mormor Helena Gustafa dör 14 jan 1912 och Nanna 10 år gammal får då flytta till sin mor och bröder i Kumla Kyrkby den 20 maj 1912. Anna står då som ”ägare” och med ”hyresgäst änkan Vilhelmina Johansson från Tärna” i Kumla Kyrkby där Anna driver matserveringen.

Nanna ses som barnhusbarn och inspektioner från barnhemmet sker nästan varje år 1903, -04, -06, -07, -08, -10, -11, -12, -13, -14 och en sista inspektion från barnhemmet sker den 5 apr 1916, då har Nanna just slutat skolan. Betänk att hon nu bor hos sin riktiga mor, ändå blir det inspektion.

På senvåren 1916 konfirmeras Nanna och har för detta fått ”nattvardstyg” av barnhemmet ? liksom en belöning på 25 kronor. Mellan 1908 till 1913 får hon också några omgångar kläder och flera böcker och skolböcker.

Bröderna Karl Fredriks och Tore Arvids öden är inte utredda – få källor har hittats, men Karl Fredrik värnplikt ”129 56/27” var Teknisk Studerande i Göteborg inflyttad från Gamlestad 28 jan 1932 och utflyttad från Kumla 26 sep 1932. Inflyttad till Norbergsby, Norberg från Västerås 24 sep 1935 och innehar och driver sportaffär och montör (före Karl Olof Eklund). Flyttar till Västerås 10 mar 1937. Gifte sig 11 dec 1937 med Valborg Göransson f 22 juni 1917 i Norrbärke. De flyttar 5 jan 1938 och fick en son Rolf Tore 19 mars 1938 i Västerås. Till Strängnäs 22 nov 1941.

Tore Arvid var frikallad från värnplikt och flyttade till Västerås 12 mars 1941.

Ruth Nanna Ingeborg 1902 – 1974

30 jan 1920 flyttar Nanna från Västerby till Engelbrekt, Stockholm och blir där kontorist 18 år gammal.

13 juni 1923 flyttar Nanna från Katarina i Stockholm tillbaka till Oskarsberg 6, Västerby .

Gifter sig 2 mar 1924 med 24 år äldre Nils Gustav Olsson 15 aug 1876 -, Lagerchef i Göteborg som gjorde värnplikt 1895.

11 apr 1927 föder Nanna en dödfödd gosse.

Vid Gelans bröllop 1927 var moster Anna 60 år, Ruth Nanna 25, Karl Fredrik 20 och Tore Arvid 18 år. Ruths man Nils Gustav Olsson är då 53 år och lider av magsår. De borde alla vara med på bröllopsfotot nedan eller så är Nanna inte bra efter födseln. Men vilka är de i så fall? Är det Nanna till vänster om Agnes?

Nanna blir med barn igen och 13 maj 1928 föds Thor Nils Arvid i Carl Johan Göteborg.

De flyttar till Örgryte, Storken 10, 21 nov 1929. Ruth Nanna Ingeborg går bort 1 okt 1974.

Sonen Thor N A Olsson gifter sig med Irene Andersson och de bor i Örgryte och får en son Kent 1949 och dotter Karina 1955. Kent gifter sig med Britt Mari Rut Sjölund och Karina med Per Gunnar Duvinger. Båda syskonen bor nu i Stockholmstrakten och har barn.

Emilia Jonsson Klasdotter 1 nov 1878 – 7 nov 1883 

Edlas syster Emilia i Mösjöhult Lilla Ryd 1 nov 1878 – 7 nov 1883 blev bara fem år. 1881 flyttade kyrkvaktmästaren Anders Id dit och bodde där som inhyse. Han dog 1900. Änkan Maria Danielsdotter dog 1901.

Elina Zandra Jonsson Klasdotter Hall 3 jun 1882 – 1969

Elina Zandra Jonsson Klasdotter (Hall), Moster Elin föddes 3 jun 1882 i Lilla Ryd, Långaryd och dog 21 apr 1969 vid 86 års ålder i Växjö. Mellan 6 jun 1891 och 1904 bodde hon hemma i Nykulla Skruf, Åseda. Gifte sig 31 mar 1928 med Gustaf Henrik Hall, Polis Växjö som dog 18 jul 1935. De träffades på Gelans bröllop och bodde på Storgatan 66C, Växjö. Hon gick bort 21 apr 1969. Elin var Föreståndarinna och Pappa brukade sova över där när han var inne i Växjö. Hon fick inga barn.

Gelans bröllop i Kuttaboda 1927

Här sitter pappa th och farbror Nils längst fram i sjömanskostymer. Många ansikten är kvar att identifiera. Den senaste vi förstår är Harry näst längst till höger.

Vem är detta? Rut Nanna 25 år? nej – måste vara bryggare Nils Emil Johanssons fru Helga Ingeborg från Rydbo Gård i Finja f 1900, 27 år.

Kvarnagårn ca 1930

Fr h: Kalle, Karl August Lindau, farfar Carl Emil, Ahilda?, farmor Edla?, Hjalle?, Margit?, Signe och Sonja.

Pappa Lars A G Johansson 1920-2007

Pappa Lars A G Johansson föds i Kvarnagårn 14 okt 1920. Mamma Edla är 40 år och döttrarna tycker det är väl sent att få ännu ett syskon. Broder Nils föddes 1917. Signe och Agnes är 16 och 14 år och har fullt upp med Nils. På det första kortet är han här 1 år.

Mjölnarfamiljen

Peter Magnusson        Böksholm, Drev 2 okt 1820           Brukare 1842-Mjölnare 1848-1883

Stina Danielsdotter     Tofta, Drev 9 jul 1821

Johan Pettersson        Rödje, Drev 19 okt 1843-20 mar 1910    Dräng 1861 – Mjölnare 1867-1884

Johannes Pettersson   Rödje, Drev 22 jul 1846-7 apr 1901   Dräng 1864 – Mjölnare 1873-1901

Karl Pettersson             Möllekull, Drev 6 nov 1848-               Dräng 1866 – Mjölnare 1872-

Gustav Pettersson       Möllekull, Drev 19 feb 1851-                Dräng 1867 – Mjölnare 1874-

Isac Pettersson             Möllekull, Drev 24 aug1853-                Dräng 1871 – Mjölnare 1878-

Anna Maria Petersdotter    Möllekull, Drev 3 mar 1856-        Piga   1875 – Gift 1882-

Frans Pettersson           Möllekull, Drev 20 nov 1858-              Dräng 1876 – Mjölnare 1895-

Christina Petersdotter        Möllekull, Drev 1862-                    Gift 1890 Handlare i Nye -1955

Lovisa Amanda Petersdotter  Mjölneborg, Ramkvilla 1866-  Piga 1884 – Gift Gawelli 1885-

Bröderna driver samtidigt fem större kvarnar som mjölnare i närheten av varandra mellan 1878-1884.

Inkom gärna med rättelser, kommentarer, synpunkter mm nedan: